Fredag 29 Mars

Var rädd om livet

 Var rädd om det du har och dina nära och kära. Ibland tänker jag på hur bra jag har det. Trots allt jag ställt till med under min tid som spelberoende. Det kunde varit mycket värre. Jag kunde hamnat på gatan om jag fortsatt spela. Det har gått bra då jag insett att jag är spelberoende och därmed får leva utifrån detta. Det fungerar mycket bra. När jag köper ett par skor blir jag förvånad över hur stort det är för mig. Jämför med när jag spelade och lade alla pengar på spel. Vinsterna tog jag sällan ut utan spelade tills det var 0 på kontot. Även om jag har dåligt samvete när jag unnar mig något. Ett sätt att straffa mig själv. Dags att förlåta mig själv. Hur länge ska jag straffas? Jag är värd att kunna köpa mig något. 

Min oro finns för närvarande för min man som snart ska göra en större operation. Han har dessutom hamnat i en depression då det var mycket runt runt hans sjukdom. Finns inget värre än att se min man ledsen och nere. Han som alltid stöttat mig mår nu jättedåligt. Så fruktansvärt och så hjälplös jag känner mig. Kan bara finnas vid hans sida. Vi kommer att komma igenom även detta. Så mycket som vi rott i hamn hittills. Det kommer att bli jobbigt men det kommer att bli bra. 

Jag är rädd om det jag har och på en sekund kan livet förändras. Aldrig ta något för givet. Vara rädd om nära och kära. 

Tisdag 26 Mars

Nå botten

För att förändra mitt liv behövde jag nå botten. Alla behöver inte göra det utan kan inse att de behöver hjälp. Jag är tyvärr envis och gav mig inte förrän allt var käpprätt åt skogen. Var tvungen att att bli så trött på mitt eget beteende att jag inte stod ut. Att få hjälp kan se ut på olika vis. Kommunen är skyldig att erbjuda hjälp. KBT-behandling kan vara ett alternativ. Möten för spelberoende är ett annat alternativ och det är min räddning. En trygghet att möta andra spelberoende som förstår hur känns. Finns även behandlingshem även om de inte är så många. 

Det som fungerar för mig kanske inte är rätt för en annan person som är Spelberoende. Jag är färdig med spel finns inte någon tjusning med det. Nu går jag vidare som spelfri. Det är en härlig känsla och jag känner mig nöjd med att jag kan hantera det. Dock alltid på min vakt för något som skulle kunna trigga igång spel. Så länge jag har 0-tolerans som mitt ledord så känner jag mig trygg. 

Känns avlägset att jag för nio månader sedan var så långt ner jag kunde komma. Något jag aldrig kommer att glömma. Får inte heller glömma. Det måste vara min påminnelse som gör att jag aldrig kommer tycka att det är värt att spela. 

Jag är fri och min frihet är guld värd. Att aldrig ge upp även om det är tungt ibland. Det kommer ljusare tider och det kommer att kännas lättare. Tålamod och tid får det gärna ta. Det är värt väntan. 

 

Lördag 23 Mars

Jag är en kämpe

 Varför kunde jag inte inse att jag var Spelberoende? Varför skulle jag driva allt till sin spets? Svaret är min envishet som tyvärr inte hade något gott med sig när jag var Spelberoende. Nu har jag däremot nytta av min envishet. Jag kommer att förbli Spelfri något som jag är övertygad om till 100 %. Jag har insett att jag är Spelberoende och då är det 0-tolerans som gäller. Kommer att fortsätta gå på möten på föreningen för Spelberoende. Det gör jag för att inte glömma och förstå allvaret med Spelberoende. Jag kommer att vara Spelberoende livet ut. Mitt val i livet är dock att vara Spelfri.

Jag önskar jag kunde hjälpa människor med Spelberoende. Min erfarenhet skulle vara till hjälp i samtal med en Spelberoende människa. Min dröm skulle vara att ha det som jobb att hjälpa människor att ta sig ur ett Spelmissbruk. Vem vet kanske går min dröm i uppfyllelse. Framförallt att lyssna tror jag är oerhört viktigt. Det skamliga och ångestfyllda behöver komma fram. 

För första gången på flera år ser jag fram emot vår och sommar. Allt har tidigare handlat om spel. Ångest, lögner, jakt på pengar.

 Ärlighet - Tolerans  -Acceptans

Tre viktiga ledord för mitt Spelfria liv.

Jag har fått en fantastisk styrka genom att kämpa och jag ger aldrig upp. Det kan vara tufft ibland men det går alltid att komma vidare. 

Fredag 22 Mars

Släppa taget

 Att släppa taget är inte så lätt med ett allvarligt spelmissbruk i botten. Jag var tvungen att hamna så långt ner som möjligt på botten för att inse. Det gick så långt att jag såg ingen annan utväg än att ta bort mig. In i det sista spelade jag även om jag visste att det var kört. Att jag var beredd att offra mitt liv är för mig ofattbart idag. Vet att jag varken orkade eller ville inse fakta och kunde inte tänka klart. Jag hade gett upp. 

Jag har varit spelfri i snart nio månader och dessa månader är de bästa på flera år. Även om jag inte spelat så många år så var det lika illa. Jag hann förstöra så mycket på kort tid. 

Det svåra är inte att vara spelfri utan att kunna gå vidare. Jag har svårt att släppa att jag gjort nära och kära så illa. Vet att min son har tagit illa vid sig. Det gör mer ont än något annat. Vem vill göra sitt barn illa? Jag har gjort det och kan inte skylla på något. Jag gjorde valet att spela och det fick fruktansvärda konsekvenser. 

Jag behöver släppa taget om mina dåliga gärningar. Annars äter det upp mig. Jag är inte sämre människa även om jag har gjort fel. Jag dömer mig själv hårdast. Hur länge ska jag straffas? Det är jag själv som sätter dessa orealistiska hinder för mig själv. 

Jag behöver gå vidare i livet även om jag aldrig kommer att glömma det jag har gjort. Hoppas att min son ska våga tro på att jag klarar det här. Jag har lovat mig själv att jag aldrig kommer göra min son illa mer. Han ska få vara ifred och få lugn och ro. 

Små steg Framåt. Livet som spelfri fungerar över förväntan. Oroar mig för min man som snart ska opereras.. Även om det är jobbigt ibland så har vi varandra. Att det finns någon i ens närhet.

Torsdag 21 Mars

Mitt liv

 Jag har tagit tillbaka kontrollen över mitt liv. Nu är det jag som bestämmer. Jag gör mina val och det är en skön känsla. Spel är inte en del av mitt liv längre. Det tar ingen plats i mitt liv. Jag har ingen längtan att vinna. Eftersom jag bestämt mig för att aldrig mer lägga en krona på spel så är det inget problem. 

Tankar på spel är totalt avstängt. Varför ska jag tänka på något som gjort mig så illa? Något som fick mig att besluta mig för att ta bort mig. Så fruktansvärt tragiskt att mitt spelberoende fick sådana konsekvenser. Jag kunde lika gärna ha lyckats. Gjort mina nära och kära ledsna. Nu är det inte så men det var väldigt nära. 

Med min blogg vill jag visa att det går att vara spelfri. Du måste bara bestämma dig och inse att du aldrig mer kan spela. Ta farväl av det och stänga dörren för alltid. Få tillbaka ditt liv. Jag mår så mycket bättre som spelfri. Slippa lögner och undanflykter. När du bara vill spela och tar varje tillfälle i akt för att få spela då är du spelberoende. Det tar över ditt liv. Bryt dig loss och be om hjälp. 

Föreningen för spelberoende har räddat mig. Att gå på deras möten ger mig kraft och styrka. Du är inte ensam och att få sätta ord på sin historia är viktigt. Vi som är Spelberoende har mycket gemensamt. Ingen som dömer. 

Visst var jag rädd för vad människor skulle tycka när jag gick ut öppet med mitt spelberoende. Trodde att fler skulle vara oförstående men det var tvärtom. Det ger inte mindre skam känslor men det var ändå en lättnad att berätta. Det var för tungt att ha i ryggsäcken. Varför ska jag skämmas för ett beroende? Jag har inte valt att bli beroende. Aldrig velat göra någon illa. Tyvärr så tog mitt beroende över. 

Så nu går jag framåt och det är med små steg. Jag har inte bråttom. Jag har fått en andra chans och den är jag rädd om. Jag ryser när jag tänker tillbaka. Det var så fruktansvärt att leva som jag gjorde. Jag är så tacksam för att det har blivit så bra med tanke på hur dåligt det var. 

Söndag 17 Mars

Tårar för livet

 Jag är ledsen och tårarna bryter fram i floder. Går inte att hejda. Min man frågar om det hänt något. För första gången på flera år kan jag svara ärligt att det inte har hänt något. Kanske är det så att jag minns alla gånger jag haft återfall, varit tvungen att berätta och då flödade tårarna. Nu är det inte så. 

Ledsen för hur mitt liv blivit.

Ledsen för att jag inte insåg mitt spelberoende mycket tidigare. 

Ledsen för att jag gjort mina nära och kära illa. 

Ledsen för hur dåligt jag mår psykiskt. 

Såret i själ och hjärta har inte läkt. Jag biter ihop men ibland går det inte och tårarna kommer. Jag kan inte sätta ord på varför jag gråter. Jag har inget dåligt liv och vi klarar oss ekonomiskt utan större problem. Jag har en förstående man som stöttar mig. Ändå är jag ledsen inom mig. 

Det har vart psykiskt påfrestande under lång tid och nu när allt börjar hamna på rätt plats så kommer mitt mående fram för att ta plats. 

Det har ändå blivit bra. Jag har varit spelfri i 256 dagar. Om 110 dagar är det ett år. Så det är jag stolt över. Känner inget för spel då jag stängt av dessa tankar. Varför ska jag tänka på något som jag bara farit illa av? Jag ska ta mig framåt och det kommer att gå bra. Tålamod och tid är mina ledord. 

 

 

Torsdag 14 Mars

Våga tro på mig själv

 Ibland får jag tänka på allt jag gått igenom och klarat för att hålla modet uppe. Så lätt att anklaga sig själv och det hjälper inte. Det har inte varit smärtfritt att ta sig dit som jag kommit men det har varit värt det. Alla tårar som jag fällt för det är är tragiskt när ett spelberoende går överstyr. Känns overkligt att jag varit där. 

För mig betyder spel enbart tragedi. Kan inte säga att jag har några bra minnen från min tid som spelare. Det jag minns är paniken och ångesten. Jag saknar det inte och känner inget sug efter det. 

Att inse att jag var spelberoende var en lättnad. Ett rop på hjälp. Jag klarade inte det ensam. Nu går det framåt för varje dag. Tacksam för varje dag i mitt spelfria liv. 

Onsdag 13 Mars

Lära för livet

Igår var vi på möte på föreningen för spelberoende. Varje gång vi ska dit tar det emot men när jag väl är där känns det bra. Människor som är i samma situation som jag. Som spelberoende har vi på olika vis spelat bort pengar, relationer, förtroende. Våra historier skiljer sig åt men i grund och botten är det vårt spelberoende som sänkt oss. 

Även anhöriga och medberoende är välkomna på dessa möten. Att som spelberoende få ta del av anhörigas upplevelse av att leva med en person som är Spelberoende. Det ger mig som spelberoende större förståelse för vilket helvete det kan vara. 

Jag har känt mig rätt så nere ett tag. Mycket skam och skuldkänslor. Speciellt efter att jag träffade min son. Jag dömer mig själv hårdast och just att jag gjort min son illa har jag svårt att förlåta. 

Min man har stöttat mig hela tiden. Aldrig ett ont ord och det uppskattar jag. Han är inte den typen som ältar eller grubblar på varför jag gjorde som jag gjorde under min tid som spelare. Han går vidare och jag hoppas att han känner sig trygg med att ha insyn i min ekonomi. 

Jag har aldrig velat någon illa under min tid som spelberoende. Är ingen elak människa och bryr mig om mina medmänniskor. Jag har inte valt att bli spelberoende och tror ingen människa väljer att leva ett sådant fruktansvärt liv som det i mitt fall blev. 

Känner mig nu lite mer positiv i sinnet. Är försiktig och skyndar långsamt framåt. Vill inte vara uppe i det blå och sedan ramla ner igen. Livet går upp och ner. Just nu är jag tacksam för att mina närmaste inte har vänt mig ryggen. Allt måste få ta sin tid och jag får bevisa att jag verkligen vill och är spelfri. 

 

Måndag 11 Mars

Dörren är stängd

Jag har stängt dörren till spel. Tankarna går inte längre i de banorna. Det är totalt avstängt. Just nu känns det som att jag aldrig varit där. Det är ett avslutat kapitel och jag vet att det inte passar mig. Behovet finns inte även om jag vet att jag kommer att vara Spelberoende livet ut. Just att jag är medveten om det gör att jag inte känner rädsla för att få återfall. Jag har bestämt mig för att välja mitt fortsatta liv som Spelfri.

Tar en dag i taget och försöker tänka här och nu. Försöker att inte tänka så mycket på det som varit. Mitt dåliga samvete finns i bakgrunden men jag kan inte göra det ogjort. Det kunde varit värre och jag är tacksam att jag har kommit så här långt. Nu går det mot vår och de soliga dagarna underlättar. Försöker intala mig själv att ta det lugnt och inte stressa upp mig. 

Spelberoende kommer smygande. Vinster triggar att fortsätta spela och plötsligt är vinsten bortspelad. Fortsätta spela för att vinna tillbaka och så är karusellen igång. Alldeles för få som har spärrat sig på spelpaus.se. Att inse att du är Spelberoende är det viktigaste steget. Erkänna för sig själv och be om hjälp. Möten på föreningen för Spelberoende är till stor hjälp. Föreningen som har varit det bästa stödet för mig sedan jag blev Spelfri. Att aldrig glömma hur illa det var och hur dåligt jag mådde. Jag kan garantera att efter dessa möten så stärks jag i mitt mål att förbli Spelfri. 

 

Söndag 10 Mars

Våra val i livet

 Trevlig överraskning när min mans barn dyker upp och bjuder på söndagsfrukost. Ändå tycker jag samtidigt att det är jobbigt. Undrar vad hans barn tänker? De har i alla fall inte vänt mig ryggen. Det går bättre och bättre för varje gång jag träffar dem. Tror att det är jag som mår sämst av det. Mitt dåliga samvete gör sig påmint. En mara som slår följe med mig. Det tar sin tid men jag är på rätt väg.

Jag har gjort dåliga val i mitt liv och de får jag leva med. Vi gör val hela tiden och numera gör jag förnuftiga val. Ville aldrig göra någon illa under min tid som Spelberoende. Mitt spelande tog bort mitt sunda förnuft och jag handlade i panik. Så långt ifrån mitt vanliga jag. Som om jag var en annan person. Jag skulle lösa det jag orsakat vilket det inte går att göra genom spel. Nu när jag kommit till sans inser jag hur sjukt det var. Beroende kidnappar hjärnan och tar bort allt sunt förnuft.

Mitt val att vara Spelfri kommer göra livet värt att leva. Sakta men säkert kommer jag att ta mig upp. Tålamod och tid kommer att behövas. Jag har inte bråttom huvudsaken att det går framåt. 

Lördag 9 Mars

Veckan som gick

Är det nu mitt dåliga samvete kommer ikapp mig efter åtta månader som Spelfri? Den här veckan har varit katastrofal och jag har verkligen inte mått bra. Min hjärna har liksom inte hängt med och jag har haft svårt att koncentrera mig. Mycket på jobbet och det gör mig stressad. Löneförhöjning på 1000 kronor och det är jag nöjd med. När min chef ger sin motivering tänker jag herregud är det verkligen mig hon beskriver. Nu ska jag leva upp till det och känner genast pressen. Jag har oerhört stora krav på mig själv. Är sällan eller aldrig nöjd med det jag presterar.

Inte nöjd med mig själv trots att jag har ny frisyr så tycker jag att jag är tjock och ful och det gör inte saken bättre. Jag får försöka att ändra min syn på mig själv. Inte ha så stora krav. Känner mig fruktansvärt trött och av det får jag också panik. Lite av en depression då jag inte tycker att något är roligt och inte vet vad jag ska se framemot.

Efter att jag träffat min son så kommer mitt dåliga samvete fram. Allt jag gjort och hur han fått lida. Kunde han haft ett bättre liv om jag inte spelat? Ja, han kunde framförallt mått bättre och inte behövt oroa sig för sin mamma. Det här kommer alltid att dyka upp i mina tankar. Något jag får leva med.

Samtidigt är jag orolig för min man som ska göra en större operation. Hur kommer det att bli? Tänker om det tillstöter någon komplikation? Hur duktiga är läkarna? När blir han frisk från detta elände?

Så det är mycket som snurrar i mitt huvud och jag har svårt att tänka på en sak i taget. Tänker på allt samtidigt och det blir så jobbigt.

Ska försöka ta nya tag nu. Små steg framåt så kommer jag igenom det. Jag ger aldrig upp.

Torsdag 7 Mars

Min finaste son

Så var det äntligen dags att träffa min älskade son. Jag har varit disträ hela veckan. För mig är det så stort att få träffa honom. Han har inte stött bort mig. Trots att jag gjort honom så illa. Jag har inte vågat fråga vad han tänker om mitt spelberoende och mitt beteende. Det får bli senare. Han sa att han uppskattade att jag inte skrivit till honom utan låtit honom få space. Tidigare har jag varit anklagande och bara sett på situationen ur mitt perspektiv. Jag vill inte kväva honom och är därför försiktig. Nästa gång är det hans tur att höra av sig. 

Jag har inte bråttom. Det jag raserade har satt djupa ärr. Det tar tid att bygga upp. Jag är stolt över min son som trots att han gått igenom så mycket klarar sig så bra. Han har fötterna på jorden. 

Han är värd en spelfri mamma och mina åtta månader kommer bara att bli fler. Min son betyder allt för mig. 

Onsdag 6 Mars

Inte så enkelt

 Tänk att det skulle gå så långt att jag nästan förlorade kontakten med min son. Mitt spelberoende förstörde så otroligt mycket. Jag är så tacksam att min son fortfarande vill träffa mig. Imorgon ska vi träffas för att äta sushi. Tänk att jag är nervös inför mötet. Ringde honom i dag för att bestämma tid och jag känner mig inte bekväm. Två månader sedan vi träffades. 

Det tar tid att bygga upp igen. Jag förstår att han har blivit besviken på mig så många gånger. Ska han våga lita på mig? Jag ville inte göra honom illa. Vilket jag gjorde. Så jag har mycket att bevisa. Tålamod och låta det ta tid. Jag kan inte tvinga fram något. 

Det här är konsekvenser av spelberoende. Jag kan inte göra det ogjort men jag kan göra rätt framåt. Besviken på mig själv som inte kunde inse hur illa det var.

Att vara spelfri är värt så mycket. Jag vill få ett normalt liv och jag är på rätt väg. Att fly in i spelets värld löser inga problem. Därför blir jag arg och ledsen när jag tänker på att nya personer kommer hamna i spelberoende. 

 

Tisdag 5 Mars

Att aldrig ge upp

 Jag funderar på vad som gjorde mig så besatt av att spela. Mitt maniska spelande var verkligen helt sjukt. Eftersom jag aldrig kunde sluta i tid utan spelade till min sista krona. Jag kan inte säga att jag mådde bra under den tiden när jag spelade som värst. Det var bara en tidsfråga innan det skulle braka ihop. 

Ville inte inse att jag var spelberoende. Visst kunde jag sluta när jag ville...jag intalade mig lögner som jag trodde på själv. Min ekonomi ville jag sköta själv. Det fungerade till slut inte alls. Mina återfall blev kraftigare och alla pengar gick till Spel. Jag spelade med allt större insatser. Givetvis slutade det med att jag inte hade en krona kvar. 

Som spelfri så kämpar jag vidare och håller mig ifrån allt vad spel heter. Vet inte vad som triggar, kan vara en trisslott, bingolott eller på ett chokladhjul. Därför väljer jag att inte spela alls. 0-tolerans. Spelreklamen i tv är den som jag tycker är vidrigast. Jag hatar verkligen spelreklam. Den är orsak till många människors tragedier. Hoppas verkligen att det blir ett förbud men tyvärr så tror jag att den kommer att finnas kvar. 

Måndag 4 Mars

Åtta månader

 Varit spelfri i åtta månader. Känns otroligt bra och för varje dag bara bättre och bättre. Det går och jag har inga tankar på att spela. Som om jag aldrig hade spelat. Vet att jag är på rätt väg. Det har varit en jobbig tid innan jag äntligen insåg att jag var spelberoende. Att sluta spela för andras skull fungerar inte. Du måste sluta för din egen skull. 

Mina skamkänslor finns i bakgrunden. De får bara inte ta över. Jag kan inte göra det ogjort hur gärna jag än vill. Tilliten får byggas upp och det tar tid. Glömmer gör jag inte men jag går vidare i livet. Det kommer att bli bättre och jag får ha tålamod och låta det ta sin tid. 

Ibland känns det tungt och jag känner mig ledsen. Livet går upp och ner och det är mänskligt att känna sig nere ibland. Med tanke på allt jag gått igenom så är det inte så konstigt. 

Jag är tacksam att jag har mitt jobb. Det har jag alltid skött även när jag spelade som värst. Jag ryser när jag tänker tillbaka på min tid som spelare. En tuff tid som jag nu bytt mot mitt spelfria liv. 

Lördag 2 Mars

Saknaden

 Jag saknar att ha den vardagliga kontakten med min son. Mitt spelande gjorde att min son inte orkade ha kontakt med mig. Jag försöker nu bygga upp relationen igen. Det kommer att ta tid och jag måste ha tålamod. Behöver bevisa att han kan lita på mig. Vi ska träffas på torsdag och jag är så tacksam att han fortfarande vill träffa mig. Min son betyder allt för mig och jag vill verkligen att han ska kunna lita på mig

En av de negativa konsekvenser som mitt Spelberoende har varit anledning till. Som Spelberoende gjorde jag  mina nära och kära illa. Jag vill inget hellre än att allt ska vara som förut men det blir det aldrig. Ärren finns i själen och hjärtat. 

Mitt liv går vidare men jag glömmer inte. Trots den korta period som jag spelade så förstörde det mitt liv. Jag är inte en sämre människa men skammen gör sig påmind med jämna mellanrum. Min hjärna blev kidnappad och allt styrdes av mitt Spelberoende. Jag var inte mig själv och kunde inte tänka klart. 

Jag har tagit farväl av mitt Spelberoende. Väljer att vara Spelfri och mår bra av det. Jag ser bara fördelar. Varje dag som Spelfri är en vinst. Jag tror att att det är många som inte kan hantera spel. Ett stort mörkertal finns i samhället. Spelreklamen har blivit aggressivare och nya spelare kommer att fastna i spelberoende.  Den nya folksjukdomen som orsakar så mycket tragedi.

 

 

Fredag 1 mars

Tacksamhet

 Jag inser mer och mer hur tacksam jag kan vara för att jag insett att jag är spelberoende. Så viktigt att utgå från det. Min 0-tolerans som är det viktigaste för mig. Jag inser att jag aldrig kommer att kunna spela och det gäller allt. Jag vet inte vad som triggar igång något och därför väljer jag 0-tolerans. 

Mitt liv är så mycket bättre. Jag är så rädd om det och har inga tankar på spel. Mitt sunda förnuft har stängt av allt. Dyker det upp någon spelreklam så raderar jag direkt. 

Jag har en fantastisk man som alltid ställt upp för mig. Han väntar på operation och förhoppningsvis ska det bli i april. Givetvis är jag orolig då han varit på många sjukhusbesök. 

Jag har känt en oro en längre tid. Svårt att förklara men jag känner mig obekväm. Det har inget med spel att göra. Mer självkritisk än vanligt. Ibland är det svårt att koncentrera sig på jobbet. Då får jag panik och tänker att jag får skärpa till mig. Än så länge har det fungerat.. 

Jag hoppas att ni som inte orkat ta tag i ert spelberoende tänker om och börjar med att berätta för närstående, kontaktar föreningen för spelberoende, lämnar ifrån ekonomin till närstående, spärrar er på spelpaus.se

Du är inte ensam och alla kan fastna i ett spelberoende, ung som gammal. Tillsammans hjälps vi åt.