Minnen

Tisdag 30 Juli

Igår var första arbetsdagen efter 4 veckors semester. Ingen ångest på söndagen för att börja jobba som det brukar vara efter semestern. Det beror säkert på att jag inte har min man hemma. Tycker faktiskt att det var skönt att börja jobba. Tröttnat på att gå hemma ensam. Roligt att träffa mina arbetskamrater. Jag trivs rätt bra med livet. Det bästa av allt är att jag är spelfri. Så rädd om denna känsla för det betyder så mycket för mig. 

Att gå igenom mycket i livet gör att jag får en annan syn på livet. Att inte ta allt för givet och att att det kan förändras så fort. Vi får se när jag kommer iväg på ett möte på föreningen för spelberoende. Det blir för tufft om jag ska åka med buss. Det är inte värt det då restiden blir för lång. Förhoppningsvis kommer min man hem från sjukhuset snart och då kommer han att köra mig dit. Jag saknar att inte gå på dessa möten. 

Mycket tid att tänka och många fina minnesbilder kommer då fram. Jag och min man har upplevt mycket tillsammans. Många skratt har det blivit genom åren. Minnen som finns i mitt hjärta. Både bra och dåliga för så är livet. 

Sommarreflektion

Söndag 28 Juli

 Så har min sista semesterdag kommit och i morgon börjar allvaret igen. Igår var jag och min son och hälsade på min man på sjukhuset. Att få träffa både min man och min son är höjden av lycka. De älskar jag mest av allt och betyder också allt för mig. För dem har jag kämpat för att bli spelfri och det har varit värt varenda sekund. Jag är så stolt över min fina son och nu ska han börja studera vid Göteborgs universitet. Önskar honom all lycka i livet. 

Nu när allt börjar falla på plats i mitt spelfri liv mår jag bara bättre och bättre. En obeskrivlig känsla av frihet att inte sitta fast i spelberoende. Tacksam att jag fick en ny chans i livet och tog vara på den. När jag väl insåg allvaret då tog jag tag i livet. 

Ska njuta av denna sista lediga dag och bara ta det lugnt. Livet börjar ordna upp sig och jag kan slappna av. 

Lycka

Lördag 27 Juli

L

 Lycka - Vakna till en ny morgon...så enkelt men ändå så värdefullt. Innebörden av ordet lycka har förändrats med åren. Här och nu har blivit så viktigt då morgondagen kan vara så annorlunda. Jag är rädd om det jag har och min innersta önskan är att mina nära och kära får må bra. 

Jag har gått igenom mycket och samtidigt gjort mina fel i livet vilket jag ångrar. Det har ändå gjort mig vis och numera är jag försiktig i mina beslut. Min feghet är att jag aldrig besöker en sida på internet som erbjuder spel. Jag vågar helt enkelt inte och vill inte heller. Det besvärar mig inte så jag har inga problem med det. 

Om jag fick önska mig något i livet så är det att min man blir frisk. Hälsa är så viktigt och jag hoppas att min man snart kommer hem från sjukhuset. 

Mitt sanna jag 

Torsdag 25 Juli

Strålande sommarväder är det på min sista semestervecka. Min man är fortfarande inlagd på sjukhus och kommer troligtvis hem i början på nästa vecka. Då kommer han ha hemsjukvård som kommer 3 gånger om dagen och ger honom penicillin intravenöst. Min man har verkligen fått gå igenom mycket. Ändå håller han modet uppe och kämpar tappert vidare. 

Vi trodde att detta året skulle bli ett bättre år med tanke på hur förra året var när jag fortfarande spelade. Så visst blev det bättre i och med att jag blev spelfri men att min man skulle vara så sjuk hade vi inte räknat med. Så vi hoppas att nästa år blir bättre. 

Jag är ödmjuk inför livet och oerhört rädd om det. Önskar nu bara att vi ska få ha det någorlunda bra och att allt återgår till det normala. Det tar tid och det är små steg och tålamod som är det som gäller. Otålighet gör det inte bättre utan det får ta sin tid. Livet går på något vis vidare. 

Bröllopsdag

Tisdag 23 Juli

Idag är det vår bröllopsdag♥️ för 8 år sedan gifte vi oss den 23 Juli i Skagen. Då kunde vi inte ana vad vi skulle uppleva tillsammans. Störst är kärleken och i nöd och lust finns vi för varandra. Jag finns för min man nu när han är sjuk liksom han fanns för mig när jag för drygt ett år sedan gjorde mitt självmordsförsök. 

Önskar oss ett fint liv tillsammans. 

Livet - i regnbågens färger

Måndag 22 Juli

Livet består av både solsken och regn och ibland är det bra och ibland mindre bra. Jag har gått igenom mycket och är ödmjuk inför livet. Det kan vara riktigt jobbigt ibland men oftast blir det bra till slut. Allt handlar om tid och tålamod. Så även för att bli Spelfri har det handlat om tid och tålamod. Det har tagit sin tid och idag har jag varit Spelfri i 1 år och 20 dagar vilket jag är oerhört stolt och tacksam för. Mitt nya liv har gått in på sitt andra år.

Nu är det min sista semestervecka och det ser ut att bli riktigt varmt och soligt i slutet på veckan. Den här semestern har verkligen varit annorlunda då min man varit sjuk och jag har oroat mig hela tiden för honom sedan han kom hem från sjukhuset för drygt 2 veckor sedan. Det är svårt att koppla av när vi inte vet om pencillin intravenöst 1 gång om dagen fungerar. I natt har han blivit sämre och fått tillbaka huvudvärken så nu är han på väg till Östra sjukhuset. Så får vi se om han kanske blir inlagd. En dag i taget är det som har gällt hela min semester och så är det även nu.

Så det har varit ett jobbigt år när min man har varit så sjuk och jag försöker att tänka att ta det när det kommer. Hur mycket jag än funderar så kommer det ändå inte att bli som jag kanske tror. Därför spar jag min energi och använder den till något bra istället. Jag har lärt mig hantera mina tankar på ett nytt sätt under min tid som Spelfri och under den tid som min man varit sjuk. Vara rädd om livet och leva här och nu.

Allt behöver inte vara perfekt

Lördag 20 Juli

Jag har alltid haft stora krav på mig själv så länge jag kan minnas. Aldrig varit riktigt nöjd med mig själv och det har varit jobbigt på många sätt. Nu är jag nöjd med mig själv och det jag åstadkommer. Tänk att det ska behöva ta ett halvt liv för att inse det. Mitt självförtroende har alltid varit dåligt men nu känner jag mig trygg och säker i mig själv. Allt måste inte vara perfekt. Vem har sagt det? Det är jag själv som har satt ribban för högt. Jag trivs nu med livet och att allt inte är perfekt gör absolut ingenting.

Under min tid som spelare tappade jag helt bort mig själv. Jag fanns liksom inte. Allt handlade om spel och det var det enda som betydde något. Så sjukt men jag insåg inte hur allvarligt det var då...jag brydde mig inte om varken utseende eller kläder. Tittade mig knappt i spegeln. Jag hade inget liv det hade blivit en spelbubbla som bara växte och växte. Den måste spricka någon gång vilket den också gjorde till slut.

Nu kan jag andas lugnt och slippa ångesten som jag hade när jag spelade. Det dåliga samvetet för jag visste innerst inne att det var fel men jag skulle lösa allt när jag spelade för sista gången.. denna sista gång som aldrig blev den sista för jag vann aldrig den där storvinsten som skulle lösa alla min ekonomiska problem. Även om jag hade vunnit en storvinst vet jag nu att jag skulle fortsatt spela och det skulle slutat med att jag satt med lika mycket skulder eller kanske ännu mer. En vinst triggar bara en Spelberoende att spela ännu mer. Karusellen sover aldrig.

Torsdag 18 Juli

Medgång - Motgång

Livet består av medgångar och motgångar. Det gör liksom livet värt att leva. Vet inte om jag skulle vilja glida fram på en räkmacka genom livet. Allt jag gått igenom har gjort mig till den människa jag är idag. Bryr mig om mina medmänniskor, känner empati, hjälper gärna om jag har möjlighet och lyssnar gärna när en person behöver prata om något som är problematiskt i livet. 

Igår var min man och plockade jordgubbar. Det påminner mig om när han gjorde detsamma i juni förra året. Då hade jag precis spelat bort lönen och visste att allt var slut. Dags att berätta och då skulle min man lämna mig.. 

Det blev inte så.. Drygt ett år senare har jag ett nytt liv som spelfri men det är sådana här minnen som dyker upp med jämna mellanrum. Det gör mig ännu starkare i att förbli spelfri. Jag påminns om hur katastrofalt liv jag hade och hur bra jag har det nu. 

Min man har nu varit hemma i 2 veckor och går på på vårdcentralen och får penicillin intravenöst varje dag. Tyvärr verkar det inte fungera och infektionsproverna stiger och det är negativt. Så troligtvis blir han återigen inlagd på sjukhus några dagar. De ställer om till penicillin intravenöst tre gånger om dagen. Därefter får han komma hem och då får hemsjukvården komma tre gånger per dygn och ge han penicillin. Så vi får se hur det blir. Min man blev nedstämd av beskedet då vi skulle åkt till Skagen för att fira vår bröllopsdag 23 Juli. Jag är inte lika besviken. Visste att det kunde bli så här. Det viktiga är att min man blir frisk. Därefter kan vi resa och ta igen allt vi inte kunnat göra. 

Tisdag 16 Juli

Vem kunde tro det

Det står inte i pannan vad vi går igenom och vi människor bär mycket inom oss. Fasaden utåt med ett påklistrat leende medan det skriker inombords. Jag tror många känner igen sig. Att ikläda sig en roll och ta på sig den roll som passar bäst för tillfället. När jag spelade på nätcasino använde jag mig av det. Vem kunde tro att jag var en storspelare? 

Jag behöver inte längre dölja något vilket är min frihet. Nu kan jag vara mig själv och det ger mig också lugn och ro. Jag har inget dåligt samvete eftersom jag gör rätt och min 0-tolerans inför spel gör att jag kan vara spelfri. Nu kan jag förstå det som jag inte kunde under min tid som spelare. Jag har lärt känna mig själv och vet att jag inte kan spela på ett normalt vis. Därför har jag valt bort spel. 

Min blogg är min bästa vän och jag skriver gärna ner tankar och känslor. Att få skriva av mig är min avkoppling och att bearbeta det jag gått igenom. Mina skuldkänslor finns där men de har bleknat och jag försöker se framåt. Det jag kan återgälda kommer jag att göra så småningom när min skuldsanering är slut. Det ekonomiska kan jag göra något åt men inte det känslomässiga. Jag kan visa att jag väljer att vara spelfri framåt. Det får vara mitt sätt att ta mig igenom det. 

 

Söndag 14 Juli

Tacksamhet

Jag känner tacksamhet varje dag för att jag är Spelfri och ibland får jag nypa mig i skinnet för att fatta att det är sant. Det här har jag åstadkommit och är så otroligt stolt och det jag mår så himla bra. Känslan är obeskrivlig och måste upplevas för att förstå hur fantastiskt det är. Jag fixar det och har alla möjligheter att få ett bra liv. Vem kunde tro det för ett år sedan? Det är aldrig försent och det är jag ett levande bevis på. Det här sporrar mig bara ännu mer och jag vet att det kommer att gå bra för mig. Jag tror på mig själv och det är det viktigaste.

Så för tillfället njuter jag av min semester och idag ska vi fira min svärmor som fyller 85 år och gå till Laxbutiken och äta sommarbuffe. Solen skiner och jag känner mig tillfreds med det mesta. Läser, skriver, twittrar, tittar på Netflix, stickar, solar, promenerar och har det härligt. Jag känner inte den stressen som jag gjorde när jag spelade och någon ångest har jag inte heller.

Hoppas vara en inspirationskälla för Spelberoende kvinnor som vill bli Spelfria. Mina erfarenheter är guld värda och jag delar gärna med mig av dem. Sedan är vi så olika som människor och varje människa måste hitta sin väg till det som passar bäst och leder till ett liv som Spelfri. Vi kan få vägledning men som individ  pröva sig fram. Att vara Spelfri är en sådan frihet och jag saknar det inte en sekund.

 

Torsdag 11 Juli

Framsteg

Jag har fått en inre styrka av mitt år som spelfri. Trygghet i mig själv och mitt självförtroende har blivit bättre. När jag spelade tappade jag bort mig själv och jag har nu hittat tillbaka till mig själv. Jag blev intervjuad för ett reportage om spelberoende för en vecka sedan och fick manuset i veckan för att läsa igenom det och när jag läste så kändes det overkligt att det var mitt liv det handlade om... Det är svårt att förstå att jag tackade ja när speldjävulen bjöd upp mig och den dansen kostade mig drygt en miljon kronor. 

När jag spelade som mest tappade jag allt intresse för mig själv. Jag orkade inte bry mig och hade aldrig några pengar att köpa kläder för. Allt gick till spel. Jag som tidigare älskade att köpa kläder och vara fin i håret. Det har nu kommit tillbaka och jag trivs med mitt liv som spelfri. Fördelarna är många och jag har hittills inte funnit någon nackdel med det. 

Jag är engagerad i allt som handlar om spelberoende och skriver gärna på Twitter och läser vad andra skriver om just spelberoende. Uppdateras dagligen om vad som händer, vilka spelbolag som eventuellt blir avstängda för att de inte följer lagar och regler och om lite annat. För mig är det viktigt att uttrycka min åsikt om spelberoende. Vi är olika människor och tänker och agerar på olika vis även om vårt spelberoende är den gemensamma nämnaren. Det som fungerar för mig kanske inte fungerar för en annan person. Gäller att hitta det som passar och känns bekvämt för att hålla sig Spelfri.

 

Tisdag 9 Juli

Varje dag - En ny chans 

Det finns en chans att förändra sitt liv varje dag. Även om det bara är en liten förändring till det bättre så kan jag känna mig nöjd med det. Att inte ha för stora krav på sig själv är också viktigt. De bör vara rimliga för sätter jag ribban för högt kommer jag bara bli besviken. Jag har lärt mig mycket om mig själv sedan jag blivit spelfri. Många insikter och det hjälper mig att gå vidare i livet. 

Det är stort fokus på spelberoende om jag jämför med för några år sedan. Spelpaus.se har haft stor inverkan och det har nog räddat många. Samtidigt är det en fara att inte kunna spärra sig på livstid från att spela för oss som är Spelberoende. Hoppas verkligen det kommer en liknande funktion för sms-lån som är det som gör att så många människor fastnar i spelberoende. Deras räntor är sjukt höga och det borde verkligen finnas någon lag som styr vilken ränta lånebolagen får ta ut. 

Jag brukar gå varannan vecka på möte i föreningen för spelberoende och var där förra veckan men det lär nog dröja till efter semestern nu. Nästa vecka skulle vi ha gått men då har vi förhinder och veckan därpå är det vår bröllopsdag och vi ska åka till Skagen om min man är tillräckligt frisk. Så i början på augusti blir nog vårt nästa besök på föreningen. Jag kommer inte släppa dessa möten eftersom de har varit min räddning och hjälp att bli spelfri. De har inte lika stor betydelse nu som i början men det är viktigt att inte släppa och det är bra att få en påminnelse om hur det var genom att det kommer nya människor till föreningen som är Spelberoende och vill ha hjälp. Jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter och hoppas kunna inspirera någon som är Spelberoende att bli spelfri genom min väg från spelberoende till att bli spelfri. Det är aldrig försent att välja att bli spelfri. 

 

Söndag 7 Juli

Tankar om Spelberoende

Jag har många gånger funderat över mitt Spelberoende och kanske har det alltid funnits. När jag tänker tillbaka då jag åkte till Danmark och spelade på enarmade banditer och visst spelade jag nog lite för mycket men absolut inget som gick överstyr men ändå..behövdes bara något som satte fart på mitt latenta spelberoende. Så när jag satte min första krona på nätcasino ja då var jag fast, något som nästan skulle kosta mig livet. Från den dagen gick den sunda förnuftiga kvinna i ide och istället var jag en kvinna som var besatt av spel. Som om djävulens krafter tagit över och att spela var allt som betydde något...

När jag skriver om mitt Spelberoende ser jag nu själv hur sjukt det var men det gjorde jag inte för tre år sedan. Jag erkände aldrig för mig själv att jag var Spelberoende. Så jag fortsatte att ljuga, undanhålla och varje krona som jag kunde avvara gick till spel och ibland även de pengar som skulle vara till annat gick så klart till spel. Med facit i hand skulle jag behövt ultimatum mycket tidigare av mina närmaste. Jag vet också att det är lätt att vara efterklok men jag vill säga till alla som har en nära relation till en person som är Spelberoende att sätt ner foten direkt. Ge aldrig pengar till en Spelberoende person för det är att underhålla ett spelberoende. Den som är Spelberoende behöver få ta konsekvenser för att förstå att det är ett problem om det löser sig genom att andra människor går in och stöttar med pengar ja men då är det bara att fortsätta spela. Tyvärr blir spelberoende experter på att få hjälp med pengar då anhöriga så gärna vill hjälpa men det är tyvärr ingen hjälp. Däremot att stötta, lyssna och finnas där ger så oerhört mycket mer och som spelberoende så innerst inne förstår personen att den är Spelberoende och att det är fel..gå med en Spelberoende på självhjälpsmöte är ett ännu bättre alternativ. Leda in på rätt väg och självhjälpsmöten har räddat mitt liv.

Jag har nu haft semester några dagar och senast igår tänkte jag på hur bra jag har fått det och hur bra jag mår. Inte långt till tårar när jag tänker tillbaka på hur det vara för ett år sedan... Nästan varje dag kommer det över mig hur tacksam jag är och så rädd jag är om mitt liv. Jag skulle aldrig riskera att återfalla då jag känner mig själv så väl och vet att jag har ingen spärr när det gäller spel. Så min 0-tolerans är min ledstjärna och nu tickar dagarna mot mitt andra år som Spelfri. Varje Spelfri dag är en vińst.

 

Fredag 5 Juli

Ovisshet

Så har jag gått in på mitt andra år som Spelfri vilket känns så himla bra. Vet också att många som varit Spelfria i ett år tror att de är friska från sitt spelberoende men det blir vi aldrig. Ha kontroll över sin relation till spelberoende. Något som vi får bearbeta år efter år. Det  har jag lärt mig när jag varit på möten på föreningen för Spelberoende. När jag för 3 år sedan släppte bomben inför min man och son att jag hade spelskulder på drygt en miljon efter att ha spelat i 8 månader på nätcasino så kontaktade jag föreningen för Spelberoende via mail. Vid den tidpunkten hade jag varit Spelfri i 4 månader och ställde frågan om det var vanligt att det kändes så lätt att sluta spela och att jag inte kände något sug efter att spela alls. Svaret var att det inte alls var ovanligt och att det ofta blev återfall om inte spelberoendet bearbetades på något vis exempelvis genom KBT, självhjälpsmöten eller liknande. 

Det stämde mycket väl och inte lång tid efter detta var det en liten vinst som min man vann på V75 och delade vinstpengarna med mig och det triggade i gång mig att börja spela igen. Mitt första återfall som skulle följas av många fler..Jag som numera inte hade speciellt mycket pengar och nu hade några tusen i vinstpengar, funderade en kort stund och då dök tanken upp att satsa pengarna på nätcasino för att vinna mer ..jag förlorade alla mina vinstpengar och spelade även av min lön. Sedan var karusellen igång och den snurrande bara fortare och fortare. Fler och större insatser. 

Jag lovade min man att skicka kontoutdrag från min bank varje vecka så att han kunde se att mina pengar inte gick till spel. Det kringgick jag genom att öppna nya konton på min bank och det förstod aldrig min man. Så ärlig var jag verkligen inte. Min son lade in spärr på min mobiltelefon för spel på mobilen och det kringgick jag genom att gå genom Facebook och då kom jag åt alla spel. Så sjukt men spelberoende är också klassat som en sjukdom så det kanske det inte är så konstigt. 

Återfallen avlöste varandra och jag vet inte hur många gånger jag skamset fick erkänna för min man att jag spelat igen och han fick hjälpa mig ekonomiskt. Något som även drabbade min son och det var inför honom jag skämdes mest men ändå så var jag så desperat och lånade pengar genom att inte vara ärlig. Till och med när jag skriver om det just nu så har jag svårt att acceptera det men jag har bestämt mig för att komma vidare och jag kan inte göra det ogjort utan får försöka bita ihop. Just det att inte vara ärlig är så otroligt svårt att släppa för mig och jag kan klandra mig själv i all evighet men det jag har gjort det får jag stå för. Försöker bearbeta lite i taget eftersom det fortfarande gör ont i mig när jag skriver om det. Små, små steg...

Så har min man äntligen kommit hem och det känns nästan overkligt. Nu hoppas jag verkligen att det går vägen. Vi har levt i ovisshet i 2 månader och jag har varit rädd att förlora honom flera gånger. Så vi har respekt för den elaka bakterie som min man fått. Nu blir det pencillin intravenöst på vårdcentralen en gång om dagen i flera månader. Skulle det inte fungera, om han får tillbaka huvudvärken så måste han kontakta sjukhuset omedelbart. Bakterien är livsfarlig och om han inte har rätt pencillin så behöver han få ett pencillin intravenöst 3 gånger om dagen och då är det hemsjukvård som gäller. Så vi tar en dag i taget och igår körde han bil för första gången sedan han åkte in på sjukhus för nästan 3 månader sedan. Vi var och storhandlade och jag var riktigt trött efteråt. Faktiskt tröttare än min man som är sjuk. Det kan vara så att jag slappnar av nu när min man kommit hem och då kommer tröttheten. Så nu ska vi njuta av sommaren.

 

Onsdag 3 Juli

Min dag

Idag är det min dag..1 år har jag nu varit Spelfri och det känns fantastiskt. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på hur mina nära och kära har fått lida och vara oroliga för min skull. Jag kommer aldrig att kunna återgälda det men jag hoppas att de förstår hur tacksam jag är för att de funnits för mig. Det har blivit mycket tårar den senaste veckan och kanske jag behöver gråta för att sedan gå vidare i min process som Spelfri. Mycket tankar och känslor som kommer denna dag. Även alla dåliga minnen från min tid som spelare. Hur dåligt jag mådde, den psykiska påfrestningen och hur jag till slut gav upp. När jag inte såg nog utväg, allt var som ett stort svart hål och jag ville inte leva...jag var tvungen att hamna längst ner på botten först då kunde jag inse hur sjukt mitt beteende var.

Jag var ingenting, en värdelös medelålders kvinna som förstört mitt liv och även för mina närmaste. Allt självförtroende var bortblåst och allt jag kunde känna var skam och ångest. Sakta klättrade jag upp igen men mycket försiktigt. Små steg och mycket tålamod. Det skulle ta tid och vem har bråttom. Jag växte som människa, vågade tro på mig själv och kände att jag ville hjälpa andra människor som blivit spelberoende. Det dolda, farliga, luktfria beroendet som äter upp dig inifrån och kidnappar ditt sunda förnuft. Lögner och undanflykter blir din vardag och snart vet du inte själv vad som är sanning...

Ett år senare är jag stolt och trygg i mitt Spelfria liv och mitt självförtroende är tillbaka. Är ödmjuk inför livet och oerhört tacksam för varje dag. Livet har fått ett nytt värde, något att vara rädd om.. att leva här och nu är en konst. Jag har lärt mig att ta vara på livet och varje dag är en chans att göra en förändring. Just nu är jag nöjd med livet och idag kommer min man äntligen hem från sjukhuset. I nästan tre månader har jag levt som ensamstående och jag gillar det inte. Så det ska bli så härligt när min man kommer hem. 

Måndag 1 Juli

Befrielse

 Ny månad och ett nytt kapitel i mitt liv. Jag befarade att det skulle bli en svår dag då det var måndag för ett år sedan som jag gjorde mitt självmordsförsök. I söndags var jag riktigt ledsen och det var många känslor som slogs inom mig. Så efter det så mådde jag bättre och på något vis kändes det som en befrielse. Jag kommer att kunna gå vidare i livet och för varje år kommer denna händelse att blekna även om jag aldrig kommer att glömma. Det är svårt att förlåta sig själv men på något vis så måste jag acceptera det jag har gjort och förändra det jag kan. Jag hoppas att min son ska våga lita på mig och att vi kan ha kontakt. Han betyder så oerhört mycket för mig och han finns i mina tankar varje dag. 

Idag har jag arbetat hemifrån då det är semestertider och vi är få som handlägger vissa arbetsuppgifter. Det har ändå varit skönt att slippa pendla 3 timmar som jag gör i vanliga fall. Min man kommer att få stanna ytterligare några dagar på sjukhuset. Det förskjuts hela tiden men jag accepterar det då jag vill min mans bästa. Vi ska träffas på dagen i morgon och äta lunch och på kvällen ska jag åka till föreningen för spelberoende. Det har inte blivit så ofta nu när min man varit sjuk och inte kunnat köra, då jag inte haft ork med att det blir så långa dagar när jag går upp 3.30 på morgonen. Så det ser jag framemot. 

Jag hade kontakt med en journalist för några veckor sedan och nu har hon.hört av sig igen då Allers vill ha ett reportage så på onsdag ska hon göra en telefonintervju med mig. Onsdag som alltså är min 1-årsdag som spelfri. Tänk nu har jag kommit dit som kändes så avlägset långt bort. Jag är på god väg och känner mig trygg i att vara spelfri. Varje dag är jag tacksam för att jag valt den vägen. Nästan som att bli frälst.