Lördag 26 September

Aldrig ge upp

Jag har kommit så långt och att tänka tanken att ge upp finns inte. Det har däremot funnits många gånger tidigare. Tänker inte på mig själv som spelberoende eftersom mitt beteende har ändrats. Spelberoende är något som jag numera har kontroll över men är medveten om att det kommer att finnas i mitt liv. Någon gång i framtiden kommer jag att vara stolt över att jag kom igenom det. Önskan om att känna sig fri inte minst ekonomiskt är stor. Jag har ändå lärt mig att ta små steg och ha tålamod.

Jag kan inte säga att jag går smärtfritt igenom det här men jag känner ändå min styrka och tror på mig själv. Min envishet är också mitt driv i livet. Om jag inte fastnat i spelberoende hur hade mitt liv sett ut då?  Ingen mening att spekulera över hur det kunde varit. Jag är en människa som tror på ödet och att allt är förutbestämt. Jag tänker mindre och mindre på spel och rädslan för att få återfall är minimal men jag vet att den finns och har stor respekt för det.

Hösten är här, mörkt på morgonen och jag tycker att det är lite tungt utan att kunna peka på något speciellt.  Livet är så, går upp och ner och jag tror att arbeta hemma kan vara en bidragande faktor. Det gör att jag inte rör på mig samt äter mer. Så det här får det bli ändring på. Som sagt små steg och tålamod även här annars blir det inget av det. Dags att ta ta hand om mig själv så att jag kan må bättre.

Lördag 19 September

Våga tro på mig själv

Nej, ditt liv är inte förstört.

Nej, du är inte ett hopplöst fall.

Nej, du kommer inte må dåligt för resten av ditt liv.

Nej, du är inte svag.

Nej, du är inte sämre än någon annan.

Nej, du är inte värdelös.

Du ÄR stark.

Du KAN bli vad du vill.

Du KAN må bättre.

Du KAN förändra ditt liv.

Du är bra som du är.

DU KAN. Glöm aldrig det. 

Det är lätt att tappa tron på sig själv och livet. Idag har jag varit spelfri i 809 dagar. Ja jag KAN och jag har förändrat mitt liv.  Vilket visar på min vilja att göra rätt. Så många tankar som finns om livet... 

Varför skulle just jag bli spelberoende? Varför fick jag en medicin för pirrningar i benen där en av biverkningarna var stor risk att utveckla köp eller spelberoende? Om jag inte tagit denna medicin hade jag ändå utvecklat spelberoende... Ja många tankar far genom huvudet och innerst inne tror jag att det är lika bra att lägga dem åt sidan. Huvudsaken är att jag lever som spelfri och det som varit får jag lägga åt sidan.  

Jag kan känna en trötthet som jag inte riktigt kan förklara. Arbetar hemifrån och det känns ibland så ensamt. Kanske är det därför livet känns lite disträ just nu. Kanske är hösten min deppiga period, något som jag inte tänkt på. Ja livet går upp och ner men att ta vara på det får vi aldrig glömma. 

Lördag 12 Augusti

Aldrig för sent att vända

 Det är aldrig för sent att vända i livet och det är jag ett levande bevis på. Mitt spelberoende har orsakat mycket men också lärt mig mycket om livet. Ett beroende som orsakar så mycket lidande och samtidigt ger så lite. Som spelberoende kan du inte sluta och vilken glädje ger då en vinst? Ja bara att du måste spela vidare för att vinna mer och det slutar oftast i ingen vinst alls... Detta ekorrhjul fortsätter dag ut och dag in medan självkänslan når botten. Inget värde alls, lögner, förnekelse,  bön om hjälp och sedan bara längre och längre ner på botten. Vilket liv eller jag vill hellre kalla det vilket meningslöst liv. Ändå en vardag för många människor som tror på vinsten och inte inser att det handlar om ett fruktansvärt spelberoende.  Fler människor kommer att falla i denna grop, famla efter hjälp, ta desperata lån, lura sina nära och kära i jakten på pengar för att finansiera sitt spelberoende...

Tragiska livsöden kommer att ta plats, kanske självmordsförsök eller ännu värre självmord... Vilket ansvar har staten? Borde inte vi som är spelberoende ha rätt att stänga av oss på livstid? Nej det har vi inte rätt till, så otroligt korkat att varje år utsättas för en chans att spela när jag vill slippa allt vad spel heter. Nej jag är inte rädd för egen del men tänker på människor som kanske är i en situation som gör att de chansar på att spela just för att de kan i ett svagt ögonblick. Varje gång jag ser någon form av spelreklam, på tv, Aftonbladet eller på Facebook blir jag bara mer hatisk. Reklam för något så vidrigt, som orsakat så mycket. Min åsikt är att den som har karaktär attt spela också kan leta upp dessa spelsidor och därför tycker jag att spelreklam ska förbjudas.

Rätt som det är dyker det upp ett sms: hoppas du mår bra här kommer veckans bonus... Jag verkligen hatar att få dessa sms och raderar dem omedelbart. Jag är en beslutsam och spelfri kvinna som aldrig skulle ge spel en ny chans. Det jag har gått igenom önskar jag ingen. Att välja bort sitt liv är väl det största i livet och jag är evigt tacksam att jag fick vara kvar.  Jag hoppas att mina nära och kära kan förlåta mig och kanske inte förstå men acceptera att jag har ett spelberoende. Mitt spelberoende kan jag numera hantera och vet att det är 0-tolerans som fungerar. Jag är inte längre orolig och vet att jag kommer att klara att vara spelfri. Om 20 månader är jag skuldfri och kan börja betala tillbaka på det jag står i skuld till mina närmaste.  Något jag ser framemot att göra rätt för mig så som jag var innan jag hamnade i spelfällan.

Lördag 5 September

Min vandring i livet

 Tänker ibland tillbaka på livet... när jag bestämde mig för att bli spelfri för drygt 2 år sedan. Hur värdelös jag kände mig och framförallt hur blev jag bedömd som människa?  Var det som en elak fru och mor som spelade bort allt? Kanske som en känslokall människa som inte skydde några medel att få pengar till spel? Ja det finns säkert många både riktiga men felaktiga bedömningar. I vilket fall som helst finns det ingen som har rätt att döma mig då det bara är jag som vet hur tuff resan varit och fortfarande är.

Min styrka och min tro på mig själv tar mig vidare och ibland känns det tungt men det är mer och mer sällan. Jag vet i alla fall och har sinnesnärvaro att tänka att jag skulle aldrig mer kunna tänka mig att göra mina närmaste illa. Vill att de ska kunna lita på mig vilket jag hoppas och tror att de gör. Spelberoende förstör så otroligt mycket och i början kände jag mig värdelös men det gör jag inte längre. Tänk vilken styrka att ta sig upp från botten och bli spelfri. Tror ingen som inte varit i samma situation kan förstå. Lika lite som jag kan förstå att jag har varit gravt spelberoende och inte sett någon annan utväg än att ta bort mig.

Ett beroende som drev mig så långt ner man kan komma och att spela med livet som insats är fruktansvärt....

Min envishet har hjälpt mig på vägen. Liksom att skriva här på min blogg om allt och inget. Bara att få sätta sina tankar på pränt och förhoppningsvis dela med mig av mina tankar ger mig ro i själen. Visst tänker jag ibland att livet kunde varit annorlunda.  Om inte om vore ja då hade jag nog inte suttit och skrivit här nu.

 

Onsdag 2 September

Jag gör så gott jag kan

 Allt blir inte rätt men jag gör så gott jag kan. Stora krav på sig själv snarare stjälper än hjälper. Något som jag lärt mig med tiden. Små steg och tålamod är det som banar vägen till mina mål. Jag har haft stor nytta av det på min väg med spelberoende i bagaget. Nu har det gått ännu 1 månad som spelfri och för varje månad som går har jag bevisat att jag kan vara spelfri. Känslan av att det är jag som bestämmer över mitt liv är obeskrivlig men så härlig.

Jag fortsätter mitt arbete på distans och min arbetsplats är numera i hemmet. Vi får se hur länge det kommer att vara så kanske blir det året ut. COVID-19 har gjort detta år till något speciellt.  Frågan är om vi inte kommer att få ändra våra levnadssätt då det lär komma fler pandemier. Sommarvärmen håller fortfarande i sig men på nätterna är det kyligt och snart är hösten här.  När vi får tända lite ljus och kura inomhus. Det är också mysigt även om våren är min favorit när det gäller årstider.